Att göra små saker i vardagen som man bara gör för sig själv är viktigt. Då det är väldigt lätt att man tappar bort sig själv. Man måste få ha egen tid, som man själv styr och betämmer över. Denna tid skall inte innehålla några krav, utan man skall kunna slappna av och ta det lugnt. En viktig rutin som jag håller varmt i mitt hjärta är frukosten. För mig är frukosten något av en helig stund. Då jag har problem med maten så finner jag att frukosten alltid har varit lättast och därför så vårdar jag lite extra om den tiden.

Min frukost tid ser ofta ut som så:
- Jag äter själv
- Har släckt i taket
- Tända ett ljus
- Läsa tidningen
- Äta i lugn och ro utan stress

När jag får göra såhär på morgonen så blir hela dagen lättare på något vis. En bra start på dagen gör att jag blir positivare till resten av dagen. Dem dagarna min frukost inte ser ut på detta sätt, känns det inte alltid så bra. Jag vill få min egna stund på morgonen och jag vill få känna lugnet. Anledningen till att jag vill äta själv är för att så behöver jag inte prata med någon, inte heller vara trevlig och tänka på någon annan. Utan jag kan helt fokusera på mig själv och känna efter hur jag själv mår. Sedan får jag det också lättare att njuta av frukosten när jag får äta för mig själv.

I och med min ÄS så får jag för mig att andra kollar på mig när jag äter och tycker att jag äter för mycket. Då jag själv fortfarande har svårt för att se vad som är mycket eller lite på talriken så gör det att jag känner mig pressad och orolig och få då mycket svårare att äta. Detta är något som jag ska träna bort då jag ska klara av att äta ordentligt tillsammans med andra utan att oroa mig. Sanningen är den att ingen dömmer mig och ingen tycker att jag äter för mycket. Det är bara ÄS i mitt huvud som säger att dem gör det.